Vanliga frågor & svar

Familjehem kan se ut på många olika sätt. Man kan exempelvis vara ett par med eller utan barn, ensamstående, gift eller sambo. Erfarenhet av beroendeproblematik, kriminalitet, psykisk ohälsa och NPF diagnoser ser vi som en stor fördel i uppdraget. Boendet kan se olika ut, en del familjehem bor i lägenhet, andra i villa eller på landet. Det finns alltid behov av familjehem med olika bakgrund, erfarenheter, religionstillhörighet, etnicitet och liknande utifrån den placerades olika behov. Den som vill bli familjehem behöver ha tid och utrymme, både fysiskt och känslomässigt. Ett uppdrag som familjehem kräver bland annat att man kan hjälpa den placerade i kontakten med myndigheter, sysselsättning, ADL och motivera till ett nyktert liv. Som familjehem ingår man i ett team runt den placerade tillsammans med konsulent, socialtjänst och ibland andra instanser som alla samarbetarför den placerades bästa. Det är viktigt att man lever ett tryggt och stabilt liv med ordnade förhållanden gällande boende,ekonomi, arbete och relationer. Om man har egna barn bör de vara äldre än tre år när man tar emot en placering.

Att ta emot en vuxen i sitt hem kräver att en är hemma på heltid, alternativt att man har möjlighet att erbjuda den placerade sysselsättning. Flera av våra familjehem bor på gårdar där det blir naturligt att man som placerad är med familjehemmet i de arbetsuppgifter som behöver göras, utifrån den placerades förmåga.

Hemmet måste vara ändamålsenligt för målgruppen. Den som placeras ska ha tillgång till ett eget rum.

Vi har familjehem som tar emot flera placeringar. Viktigt är att ta hänsyn till den som redan är placerad så det blir en bra matchning.

Gemensamt för de vuxna som placeras är att det har uppstått svårigheter i dennes livssituation. Det kan exempelvis finnas en beroendeproblematik, kriminalitet, psykisk ohälsa eller att man varit utsatt för våld. Under tiden i familjehemmet ska den placerades ges möjlighet att få stöd i det som ligger till grund kring varför man placeras.

Alla Bergslagsgårdars familjehem får en egen konsulent som ansvarar för stöd och handledning till familjehemmet. Vi är måna om att ge ett gott stöd och har en tät kontakt med alla familjehem och vi handleder på plats i familjehemmet varannan vecka. Därutöver finns vi tillgängliga på telefon under kontorstid och via telefonberedskap under dygnets alla övriga timmar, året om.

Socialtjänsten är ytterst ansvariga för placeringen och alla placerade har en egen handläggare som träffar den vuxne regelbundet. Ofta går konsulenten in och ger enskilt stöd till den placerade, även andra aktörer kan bli aktuella som stödjande instanser så som psykiatrin eller öppenvården.

Ja, vi på Bergslagsgårdar utbildar alla våra familjehem kontinuerligt under året för att fylla på med aktuell och relevant information. Dessa utbildningar sker med våra andra familjehem, då ges även utrymme att dela erfarenheter med varandra.

Ja, ersättningen består av en arvodesdel och en omkostnadsdel. Arvodesdelen kan ses som en ersättning för att man har ett uppdrag som familjehem. Arvodesdelen är beskattningsbar och pensionsgrundande. Omkostnadsdelen ska täcka de kostnader som uppstår när den vuxne bor i familjen, till exempel mat, kläder, fritidsaktiviteter och fickpengar.

I utredningen pratar vi om bakgrund och uppväxt, förmågan att vägleda, nuvarande situation med arbete och liknande men även om levnadsvanor och hur familjen fungerar. Om det finns biologiska barn i familjen pratar vi även med dem. En familjehemsutredning har två syften. Dels måste vi kunna bedöma om man är lämplig som familjehem, dels måste vi få en god bild över er livssituation för att kunna matcha in rätt person i er familj. Vi behöver också se vilka styrkor och utvecklingsområden som finns för att kunna anpassa handledningen och stödet på rätt sätt. I utredningen ingår också registerutdrag från Polisens misstanke-och belastningsregister, Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten, Transportstyrelsen, Socialtjänsten och i förekommande fall även från Länsstyrelsen. Utredningen innefattar även referenstagning.

Det varierar men i genomsnitt tar en utredning cirka 2-3 månader från första kontakten tills den är klar.

Det ser olika ut, ibland går det fort och ibland kan det ta längre tid. Hur lång tid det tar beror dels på vilka vuxna som behöver placeras just då, hur deras behov ser ut och hur man kan matcha det mot lediga familjehem.

Grunden är den vuxnes behov och om det finns några avgörande faktorer som man behöver tänka på, ex närhet till andra stödjande instanser. Den vuxnes behov matchas mot familjehemmets möjligheter att möta upp dessa. Vi försöker alltid få så många delar som möjligt att stämma överens för att det ska bli så bra som möjligt.

Det finns två typer av placeringar inom vuxen vilka vi tar emot: frivillig placering enligt Socialtjänstlagen 4:1 SoL samt §27 LVM. Vid en §27 finns en tydlig ram kring uppdraget där den placerade hämtas tillbaka till LVM hemmet om man avviker eller frångår planeringen.

Insatsen för den vuxne övervägs var tredje eller var sjätte månad. Då beslutas om placeringen ska fortgå eller avslutas. Placeringar kan vara allt från några månader till mer än ett år.

När målet med placeringen är uppfyllt avslutas placeringen. För vuxna är nästa steg ofta någon form av eget boende. I vissa fall finns familjehemmet med som stöd under en övergångsperiod.

Det ser väldigt olika ut. Vissa placeringar och familjehem har tät och nära kontakt även efter placeringen, några har sporadisk kontakt och andra har ingen kontakt.

Familjehem kan se ut på många olika sätt. Man kan exempelvis vara ett par med eller utan barn, ensamstående, gift eller sambo. Har man inte egna biologiska barn är det viktigt att man har erfarenhet av barn på andra sätt, exempelvis genom sitt arbete. Även boendet kan se olika ut, en del familjehem bor i lägenhet, andra i villa eller på landet. Det finns alltid behov av familjehem med olika bakgrund, erfarenheter, religionstillhörighet, etnicitet och liknande utifrån att de barn och unga som placeras har olika behov. Den som vill bli familjehem behöver ha tid och utrymme, både fysiskt och känslomässigt, för att ta emot ett barn i sitt hem. Ett uppdrag som familjehem kräver bland annat att man kan hjälpa barnet med läxor, stötta i fritidsaktiviteter och med kamratkontakter. I många fall ingår att barnet har kontakt med sina föräldrar och/eller andra personer i sitt nätverk, vilket familjehemmet ofta behöver vara behjälpliga i. Som familjehem ingår man i ett team runt barnet tillsammans med konsulent, socialtjänst och ibland andra instanser som alla samarbetarför barnets bästa. Det är viktigt att man lever ett tryggt och stabilt liv med ordnade förhållanden gällande boende,ekonomi, arbete och relationer. Om man har egna barn bör de vara äldre än tre år när man tar emot ett placerat barn.

Många familjehem fortsätter att arbeta på samma sätt som tidigare. Ibland kan det krävas eller finnas önskemål om att man går ner i arbetstid en period eller att man är tjänstledig på heltid i början av placeringen för att barnet ska få tid att lära känna sin nya familj. Om uppdraget kräver att man är hemma kan man ersättas för förlorad arbetsinkomst.

Hemmet måste vara barnsäkert, både inomhus och utomhus. Barn och unga som placeras ska ha tillgång till ett eget rum.

Som familjehem kan man ha önskemål om exempelvis ålder och vilket barn som skulle fungera bäst ihop med övriga familjen.Här spelar olika faktorer in, exempelvis ålder på familjehemmet och även ålder på andra barn som kanske finns i familjen. En grundregel är att barn som placeras inte ska vara i exakt samma ålder som andra barn i familjen då det blir en konkurrenssituation som innebär en risk för sammanbrott. Lämplig åldersskillnad brukar vara minst två år.

Ibland kan barnet gå kvar i sin tidigare skola om det är det bästa men ofta är det avståndet som avgör att det blir ett skolbyte om familjehemmet bor i en annan kommun.

Gemensamt för de barn och unga som placeras är att det har uppstått svårigheter i familjen som gör att man behöver få komma till en annan familj för att må bra och för att utvecklas på ett positivt sätt.Orsaken till att barn behöver placeras kan vara att föräldrarna brister i omsorgen om barnet. Det kan exempelvis finnas ett missbruk, psykisk ohälsa eller barnet kan ha blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. Äldrebarn/unga kan även placeras på grund av eget beteende. En placering kan vara frivillig med samtycke från föräldrarna via Socialtjänstlagen eller med tvång via LVU (Lagen om vård av unga).

Alla Bergslagsgårdars familjehem får en egen konsulent som ansvarar för stöd och handledning till familjehemmet. Vi är måna om att ge ett gott stöd och har en tät kontakt med alla familjehem och handleder på plats i familjehemmet varannan vecka. Därutöver finns vi tillgängliga på telefon under kontorstid och via telefonberedskap under dygnets alla övriga timmar, året om.

Socialtjänsten är ytterst ansvariga för placeringen och alla placerade barn har en egen handläggare som träffar barnet regelbundet. En del barn har också behov av stöd från andra, exempelvis från Barn-och ungdomspsykiatrin.

Ja, Socialstyrelsens utbildning Ett hem att växa i är obligatorisk för alla Bergslagsgårdars familjehem. Utbildningen innehåller olika områden så som exempelvis lagstiftning, placerade barns hälsa och skolgång, anknytning, relationer och hur man som familjehem kan bemöta barn med olika svårigheter. Vi erbjuder alla familjehem 3 – 4 utbildningsdagar/föreläsningar per år med skiftande och aktuella teman.

Ja, ersättningen består av en arvodesdel och en omkostnadsdel. Arvodesdelen kan ses som en ersättning för att man har ett uppdrag som familjehem men den kan också användas som en kompensation om man själv väljer att exempelvis gå ner i arbetstid för att kunna vara hemma mer med barnet. Arvodesdelen är beskattningsbar och pensionsgrundande. Omkostnadsdelen ska täcka de kostnader som uppstår när barnet eller ungdomen bor i familjen, till exempel mat, kläder, fritidsaktiviteter och fickpengar.

Det varierar men i genomsnitt tar en utredning cirka 2–4 månader från första kontakten tills den är klar.

Det ser olika ut, ibland går det fort och ibland kan det ta längre tid. Hur lång tid det tar beror dels på vilka barn som behöver placeras just då, hur deras behov ser ut och hur man kan matcha det mot lediga familjehem.

Grunden är barnets behov och om det finns några avgörande faktorer som man behöver tänka på, exempelvis levnadssätt, religion eller allergier. Barnets behov matchas mot familjehemmets möjligheter att svara upp på just det barnets behov. Vi försöker alltid få så många delar som möjligt att stämma överens för att det ska bli så bra som möjligt både för barnet och för familjehemmet.

Nej, barnets föräldrar är fortfarande vårdnadshavare juridiskt.Familjehemmet sköter om den dagliga vården medan socialtjänsten har ett grundläggande ansvar för placeringen.

I uppdraget ingår att kunna ta ledigt för att vara med på olika möten, exempelvis uppföljningsmöten med socialtjänsten, skola, hälso- och sjukvård eller barnpsykiatri samt för handledning.

Om familjehem behöver vara hemma från arbete för att vårda sjukt barn gäller Försäkringskassans regler. Det betyder att i de flesta fall när barnet varit placerad över tid så gäller samma regler för familjehem som för föräldrar i allmänhet.

Det finns två typer av placeringar: frivillig placering enligt Socialtjänstlagen där de biologiska föräldrarna har samtyckt till placering och placering enligt Lagen om vård av unga, (LVU).Oavsett vilken lagstiftning som ligger till grund för placeringen eftersträvas alltid ett samarbete då det gynnar barnet och placeringen. Vid placering enligt LVU har socialtjänsten större befogenheter att exempelvis reglera hur umgänget mellan barn och förälder ska se ut.

Barnet får stanna tills målet med placeringen är uppfyllt vilket innebär att barnet ska ha fått sina behov tillgodosedda.Som längst kan det vara tills barnet är 21 år eller har gått ut gymnasiet. Det kan vara svårt som familjehem att förhålla sig till att man aldrig kan säga från början hur länge barnet kommer stanna i familjehemmet och det är något man får hjälp och stöd i att hantera.

Målet är att barnet ska kunna återvända till sin familj, men det är inte alltid som det blir så. I de fall det beslutas att barnet ska flytta hem görs en planering utifrån barnets bästa. I den mån det går bör hem flytten vara anpassad efter hur länge barnet har varit placerat i familjehemmet och efter barnets ålder.

Det är ofta önskvärt och bra för barnet att det finns en kontakt även efter hemflytt men det ser olika ut för alla barn bland annat beroende på hur barnets föräldrar, familjehemmet och barnet vill att det ska se ut.